Medeltid

Den kristna religionen och det latinska alfabetet infördes. Den framväxande kungamakten och kyrkan, styrd från Rom, gjorde gemensam sak med att organisera landet. Linköping växte fram mellan biskop, biskopsgård och domkyrka och S:t Larskyrkan med kungligt torn. Franciskankonventet anläggs och Linköping får stadsrättigheter 1287. Efter digerdöden byggdes stenhusen som var prästernas tjänstebostäder. Brask den siste katolske biskopen flydde 1527.
Domkyrkosigillet-1400

1400-talet

S:t Larskyrkan

Under 1400-talet slog man valv i många kyrkor och så även i S:t Larskyrkan. Det var ett mode och en brandförsäkring att slå valv. Dessutom kunde valven bemålas med bilder ur bibeln som hjälpte människorna att följa med i mässan. I S:t Lars försvann valven när det medeltida långhuset revs då man byggde ut kyrkan 1801.  Men om man besöker kryptan under kyrkan kan man se resterna av den omkullvälta södra långhusväggen och valvpelarna.

Under S:t Larskyrkan ligger den omkullvälta södra väggen från den medeltida kyrkan. ÖM

Ett golv av tegelplattor som kan knytas till 1400-talets kyrka har grävts fram och visas i kryptan. Flera gravar från senmedeltid finns kvar. En kvinnograv med ett barnskelett liggande mellan lårbenen. Kvinnan har antagligen dött i barnsäng. Ytterligare en kvinnograv låg direkt under den romanska kyrkans mittgång.

Kvinnograv som låg under den medeltida kyrkans mittgång. Kan ses i kryptan under S:t Larskyrkan. ÖM

Ett par av de träkistor från 1000-talet som hittades när man säkrade kyrkans murar med 230 cementpelare, har konserverats och ställts ut i en monter.

Träkistor från 1000-talet funna på 1950-talet. Utställda i kryptan under kyrkan. ÖM

Staden växer

Staden verkar ha reglerats och fått en förtätad bebyggelse under 1400-talet. Tomterna delades i flera mindre och många gator fick ny beläggning. Nu växte den lilla staden runt Stora torget ihop med bebyggelsen nere vid S:t Larskyrkan. Den medeltida stadens utbredning närmade sig Stångån. Stora torget blev kvadratiskt och mot slutet av århundradet byggdes ett rådhus med trappstegsgavlar på torgets östra sida.

Rådhuset vid Stora torget kallas Curia på Suecia Antiquasticket från 1697. ÖM

I bottenvåningen fanns förutom arrestlokaler även en krog med egen brännvinspanna.

Kylrören till brännvinspannan hittades vid utgrävningar på Stora torget på 1980-talet. ÖM

Rådhuset brann minst en gång under 1500-talet och byggdes upp igen, för att sedan totalförstöras år 1700 i den stora stadsbranden. Vid utgrävningar på Stora torget hittades mängder med brandskadade glas från krogen. Rådhusets murar är markerade i stenläggningen framför Stora hotellet.

Brandskadat glas från Rådhuskällarens krog som hittades vid utgrävningarna på Stora torget. ÖM

Domkapitelhuset

En annan stor stenbyggnad som uppfördes under 1400-talets senare del var domkapitlets hus väster om domkyrkan. Källarmurarna hittades på insidan av domkyrkans kyrkogårdsmur vid arkeologiska utgrävningar under 1990-talet. Man hade stora delar av en 32 meter lång byggnad framme, den hade byggts mot kyrkogårdsmuren som utnyttjats som husets västra yttermur. En stor stentrappa ledde ner i källaren som bestod av flera mindre rum. Ett litet rum hade en dörr som kunde spärras utifrån med en skjutbom. Arrest för olydiga präster?

Bakom kablarna syns domkapitlets norra mur som byggts mot kyrkogårdsmuren. ÖM

På den breda stentrappan hittades olika stenhuggarmärken som gjorde en datering enkel vid jämförelse med domkyrkans stenhuggarmärken. Det rörde sig om en byggnad från 1480-1490-talen. Domkapitlet hade funnits i flera hundra år, men fick en egen stor byggnad 250 år senare!

Trappan i domkapitlets hus som kunde dateras med hjälp av stenhuggarmärken. ÖM

Domkyrkans sakristia var tidigare deras lokal men den hade de nu vuxit ur. Den medeltida sakristian som låg på domkyrkans södra sida revs efter en brand. Därefter byggdes den upp på nytt med en stor renässansgavel vilken kan ses på Suecia Antiquasticket från 1697 . Även den sakristian är idag borttagen.

Linköpings domkyrka med sakristian på höger sida, strax bakom den klockstapeln. Suecia Antiquastick från 1697. ÖM

Kettil Karlsson Vasa

Furstbiskopen Kettil Karlsson Vasa hade studerat till magistergrad vid universitetet i Rostock och blev biskop endast 25 år gammal tack vare att påven gav dispens från ålderskravet. Biskop Kettils biskopsmitra hänger på Historiska museet i Stockholm, men ägs av Linköpings domkyrka. Den lämnas inte tillbaka då man är rädd för att den ska rämna vid en transport. Mitran är full med sötvattenspärlor och ett stort antal runda italienska emaljer från en 1100-talsmitra. De är återanvända från en av Linköpingsbiskopens äldsta mitror. Ett unikt föremål i vårt land

.

Biskop Kettil Karlsson Vasas unika festmitra med 1100-tals emaljer och mängder med pärlor. Historiska museet Stockholm, G Hildebrand.

Kettil Karlsson Vasa var släkt med ärkebiskopen och när denne blev tillfångatagen av den danske kung Kristian tog Kettil på sin riddarrustning och gav sig ut i kriget mot danskarna 1464. Han fick uppleva att biskopsgården blev plundrad av danska trupper. Biskop Kettil blev riksråd och ledde kampen mot angriparna. Han dog hastigt sex månader senare i böldpest i augusti 1465.

Biskop Kettils rustning från 1400-talet liknade troligen denna kopia. ÖM

Henrik Tidemansson

Henrik Tidemansson efterträdde Kettil Karlsson Vasa och var biskop i 35 år, från 1465 till 1500. När Henrik Tidemansson tillträdde spelade antagligen den tidigare plundringen en viktig roll för beslutet att bygga ett bättre skydd runt biskopsgården. Han skapade en regelrätt borg då Linköpings biskopsgård byggdes ut med en kraftig ringmur med skyttegångshylla och skyttegluggar. Ett stort hus med höga trappstegsgavlar byggdes i det sydvästra hörnet, som en förlängning mot söder av det äldsta biskopspalatset. Huset liknade Glimmingehus i Skåne vilket kan bero på att det var samma arkitekt Adam van Düren.

Biskop Henrik Tidemanssons biskopsgård vid slutet av 1400-talet. Rekonstruktion av J Levin, ÖM

I detta hus har en bjälke i bottenvåningen daterats till 1472 med årsringsdatering, vilket visar när man påbörjat utbyggnaden. Biskop Henrik skrev dikter om hushållning och husbyggande där han påpekade värdet av att bygga stenhus och slippa rädas som en mus i ett trähus. Samtidigt byggde han stenhus på flera av biskopsbordets gårdar i stiftet nämligen Bro, Normlösa, Munkeboda och Vadstena. Han var även den drivande kraften bakom slutförandet av Linköpings domkyrkas stora kor.

Biskopsgården i Vadstena uppförd av biskop Henrik Tidemansson. ÖM

Domkyrkans kor färdigbyggt

Utbyggnaden av domkyrkans stora kor hade påbörjats under 1400-talets första årtionde under en tysk byggmästare Gierlachs ledning. Ett blixtnedslag i taket 1416 krävde reparationer och sedan verkar arbetet ha avstannat runt 1420 i brist på pengar. När biskop Henrik Tidemansson efter några år satte fart på bygget igen importerades en ny byggmästare från Tyskland, mäster Adam van Düren. Han fick till uppgift att leda det avslutande bygget av domkyrkans kor. Ett stort arbetslag och inte mindre än 64 olika stenhuggarmärken har hittats från denna byggnadsetapp.

Stenhuggarmärke i domkyrkans koromgång. ÖM

De både rev gamla delar och byggde den nya koromgången, nya altaren, nya fönster, bröstningsmuren mellan högaltaret och koromgång och inte minst de två sakramentsskåpen.

Linköpings domkyrkas norra sakramentskåp som en gotisk kyrka med högt torn. ÖM

Det norra skåpet i form av en kyrka och det södra som ett riddartorn med soldater med både instrument och vapen. Tornet liknar biskopstornet från 1200-talet som fanns på biskopsborgen.

Södra sakramentskåpet är gjort som ett riddartorn med öppen skyttevåning med soldater i skyttegluggarna. ÖM

Soldater i södra sakramentskåpet. De är placerade i stentornets skyttegluggar, en med armborst, en hakebössa och en kastar sten. ÖM

Trumpetaren ger signal. Den långhåriga soldatens arm har brutits av. ÖM

År 1499 var valvslagningen klar men det dröjde flera årtionden innan det stora kyrktaket var klätt med koppar. Det blev en uppgift som näste biskop Hans Brask satsade mycket av sina egna pengar på att få färdigt. Det var i sista stund som den stora katedralen blev klar, sedan kom reformationen!

Linköpings domkyrkas korvalv stod klara 1499. ÖM

Hans Brask vår siste katolske biskop

Hans Brask hade studerat vid flera europeiska universitet och blev tidigt kansler till biskop Henrik Tidemansson. När biskop Henrik dog blev Hans Brask domprost.

Biskop Hans Brask som docka gjord av Oscar Nilsson i Linköpings slotts- och domkyrkomuseum. ÖM

Hemming Gadh som hade haft en kort period som biskop Henriks kansler och sedan varit ambassadör i Rom utsågs till biskop 1501. Han blev inte godkänd av påven och ytterligare en spansk kardinal blev utsedd till biskop. Hemming Gadh lyckades dock tillskansa sig inkomsterna från stiftet fram till 1506 då han blev bannlyst. Först 1513 fick domprosten Hans Brask ta över biskopstiteln i Linköpings stift. Brasks 14 år som biskop blev minst sagt händelserika.

1517 var alla mäktiga biskopar och herremän samlade till en herredag i Västerås. Deras möte slutade med att ärkebiskop Gustav Trolle blev avsatt. Under beslutsdokumentet hängde alla närvarande personers sigill, även biskop Brasks.

Biskop Hans Brasks sigill. ÖM

1520 var kung Christian i Stockholm och alla var igen samlade på Stockholms slott, de var bjudna till kungens kröningskalas. Gustav Trolle var där och nu togs en gruvlig hämnd, kungens kalas slutade med att 82 personer avrättades. Det kallas för Stockholms blodbad! Hans Brask klarade sig från avrättning vilket kan ha berott på den lapp han ska ha smugglat in i sitt sigill 1517 – ”Här till är jag nödd och tvungen” Det kallas än idag för att lämna en brasklapp när man reserverar sig mot ett beslut. Själva lappen har ingen sett, men historien är bra.

Biskop Hans Brask med brasklapp som staty av K-O Björk på Linköpings stadsbibliotek. ÖM

Hans Brask som hade studerat utomlands var en genuint nyfiken person som alltid gav studenter som åkte utomlands uppdrag att ta reda på en mängd olika saker. Hur hade man löst bergsbruket i ett bergsområde, hur fungerade den nya tryckpressen som han hade hört talas om osv. Själv startade han ett tryckeri i Söderköping. Nu kunde man tillverka papper som användes till tryckta böcker. Pergamentets tid gick mot sitt slut. Han initierade nedtecknandet av Linköpings biskopskrönika. Den berättar om Linköpings stifts alla biskopar från 1000-talets missionsbiskopar och fram till 1500-talet.

Brask skrev en Hushållningsbok ”Calendarium Oeconomicum” som är en guldgruva för den som vill studera livet i ett stort hushåll på medeltiden. Det finns matsedlar för olika dagar och högtider. Instruktioner av alla slag för hur personalen skulle sköta sina sysslor. Det var en stor tjänstestab på 60 personer med olika rang, från småsvennerna till köksmästaren, sysslomannen och hövitsmannen. Fiskare och jägare hade noggranna instruktioner när på året de skulle fånga olika sorters fisk och djur. Brask hade full koll på detta.

Biskop Brasks stora tjänstestab på Linköpings slotts- och domkyrkomuseum. Målning av L  Löfman. ÖM

Hövitsmannen förde befäl över biskopens egen arme av bösskyttar, bågskyttar, legodrängar och pulvermakare. Soldaterna hade högre lön än andra tjänare vid biskopsgården. Det finns ingående instruktioner där soldaterna förmanas att visa trohet, tapperhet, lydnad, tukt och fromhet. Köksmästaren styrde över hushållet. Han var chef över kocken som lagade mat, bissaren som passade upp, munskänken som ansvarade för dryckerna, dukesvennen som dukade borden, bagare, jägare, fiskare och småsvennerna som passade upp på biskopen, hjälpte till under visitationsresor och tjänstgjorde ibland vid mässan. De kom från framstående familjer och tillbringade ett par år vid biskopshovet som en del av sin uppfostran. Kammarsvennen, dörrsvennen och barberaren var personliga tjänare som alltid fanns tillhands i biskopens privata rum som låg på andra våningen i biskopsgårdens sydvästra del , som var nybyggd vid denna tid.

Julmiddag på Linköpings biskopsgård 1523, biskop Brask som värd för den unge kung Gustav Vasa. H Thörnkvist

1521 blev Gustav Vasa kung som lite längre fram tog över rollen som ledare för kyrkan och införde protestantismen i Sverige. Innan dess hade han många dispyter med biskop Brask. Bland annat åt Gustav Vasa julmiddag på Linköpings biskopsgård julen 1523. År 1524 begärde kung Gustav att allt kyrkligt silver skulle förtecknas så att han senare kunde ta hand om det och betala sina skulder till tyskarna som finansierat hans maktövertagande. På denna silverlista fanns inte allt silver med, fem silverpjäser grävdes ner i biskopens åker.

Armrelikvarier som grävdes ner i biskop Brasks åker för att inte bli nedsmält av Gustav Vasa. G Hildebrandt

Den katolska helgonkulten avskaffades och alla helgonaltare blev övertaliga, även den stora skaran präster som hade betjänat dessa. En ny era i stadens historia inträdde 1527 då biskop Brask flydde undan Gustav Vasa och protestantismen till Polen. Samma år firade kung Gustav jul på Linköpings biskopsgård. Han gav order i förväg om att salen skulle pyntas till med nya vinduer dvs. nya större fönster. Just dessa fönster från 1527 har kunnat lokaliseras vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som gjorts av Linköping slott.

De röda fönsteröppningarna gjordes 1527 när Gustav Vasa skulle fira jul i Linköping. Norra sidan av Linköpings slott.
Alla murverk har olika färger för att kunna sortera den komplicerade byggnadshistorien. ÖM

De medeltida byarna har försvunnit men många av dem som låg runt Linköping har de senaste hundra åren inkorporerats i stadsbebyggelsen och de nya stadsdelarna har fått namn efter byarna, exempelvis Tannefors, Valla, Tornby, Skäggetorp, Ryd, Lambohov, Ullstämma m fl.

Linköpings stadsdelar med medeltida bynamn. Karta av J Levin, ÖM