S:t Larskyrkans torn

Under 1100-talets andra hälft byggdes det stora och kraftiga tornet på S:t Larskyrkan. 1100-talet var oroliga tider med krig och kamp om makten mellan de olika kungafamiljerna. Att bygga ett torn var vi denna tid ett kungligt privilegium. S:t Lars torn byggdes under 1170-talet som ett bostads- och försvarstorn då Knut Eriksson var kung. Han anses ha mördat sin föregångare kung Karl Sverkerson 1167. Knut var sedan kung i hela 28 år och dog en naturlig död. Han hade en duktig jarl vid namn Birger Brosa och de upprättade bland annat det första kända handelsavtalet med Lübeck. Knut var son till Erik den helige och hans mor härstammade från kung Inge den äldre av Stenkilsätten. Att härstamma från ett helgon var statushöjande och det kan ha haft betydelse för Knuts kyrktornsbygge.

S:t Larskyrkans torn

När tornet till S:t Larskyrkans tidigmedeltida långhus byggdes fanns det redan två ingångar till kyrkan. Den norra dörröppningen som var 1,4 meter bred och södra sidans dörr var 0,9 meter. Det är ovanligt att den norra dörren är så bred i en medeltida kyrka. Om det överhuvud finns en dörr på den norra sidan brukar den vara smalare än den på den södra sidan. Det beror på att församlingen alltid gick in från den södra sidan och då behövdes en stor dörr. Att S:t Lars har en mycket bred dörr på den norra sidan måste bero på något som fanns på den norra sidan av kyrkan. Fogdens bostad verkar ha legat på denna sida. Kanske kungen bodde där när han var på besök?  Eller var det processioner som skulle kunna passera igenom den breda dörren. Ingen vet säkert varför man hade en så bred dörr åt norr.

När tornet byggdes på västra sidan gjorde man en öppning mellan torn och långhus, men ingen ny utgång från tornet. 1100-talets marknivå låg mer än 1,20 meter lägre än dagens marknivå utanför kyrkan. Takhöjden i tornets bottenvåning var från början mycket högre i de tre rummen. Speciellt mittenrummet, dagens vapenhus, hade en imponerande takhöjd och den norra kammaren var närmare tre meter hög. Den södra lilla kammaren, under den inbyggda torntrappan hade av naturliga skäl inte lika högt i tak. Samtliga rum i bottenvåningen har välvda tak av kalksten. Golvet i vapenhuset, där man idag går in i kyrkan, ligger nästan 1,5 meter högre upp än det ursprungliga torngolvet.

Sprängskiss av S:t Larskyrkans torn. Ursprunglig marknivå och nuvarande marknivå markerade. Södra trappan streckad. L Norr

Från bottenvåningen löper en svängd trappa i en stor böj genom muren, upp till första våningen. Trappan är således inmurad i den mycket kraftiga södra tornmuren. Trappstegen har gjorts höga, med olika höjd och är obekväma att gå i.

Under betonggolvet i vapenhuset i S:t Larskyrkans torn döljer sig den undre delen av södra trappans ingång. ÖM

Trappan från bottenplan till första våningen svänger 180 grader inne i muren. ÖM

Den första våningen består idag av ett mycket högt rum som delvis haft ett träbjälklag. Innanför det höga rummet finns en lägre välvd kammare som kan ha fungerat som sovrum åt kungen. På ovansidan av det södra trapphuset är muren brandskadad, men kvar ligger en stenläggning på toppen, som ett kullerstengolv. På motsatta norra väggen finns bjälkhål på något lägre höjd. Det kan ha funnits ett mellanbjälklag med trägolv så det höga rummet blev indelat i två plan.

Norra väggen med bjälkhål i tornets första våning. ÖM

Möjligen var det en entresol, d.v.s. två tredjedelar av rummet hade ett extra bjälklag som inte gick ända fram till den västra muren. Eftersom den västra tornmuren har en dörr som leder ut i fria luften med en liten upphöjd yta framför. Där kunde man stå och tala till folket som stod på kyrktorget nedanför, som i en talarstol.

S:t Larstornets västra vägg  i första våningen har en dörröppning som kan ha varit en plats att tala till folket nere på den öppna platsen nedanför.

Bredvid den förhöjda ytan fortsätter torntrappan vidare uppåt, nu i den norra väggen. Man byter sida för att kunna gå till nästa våning i tornet. Sidbytet kan ha varit av försvarshänsyn då båda trapporna har höga smala ljusgluggar som påminner om skyttegluggar för pilbåge.

Det övre långsmala fönstret som belyser norra trappan kan ha använts som skytteglugg. Det lilla fönstret i första våningen sitter i kungens kammare. ÖM

Den norra trappan svänger i 90 grader och kommer upp i ett mindre förrum. Innanför dörröppningen ligger ett stort rum med trägolv som upptar stora delar av ytan. I den tredje våningen finns en stor öppning åt söder.

S:t Larstornets södra fasad med långsmalt trappfönster, stort fönster med trälucka i andra våningen och igenmurade stora öppningar i tredje våningen. ÖM

I nordvästra hörnet börjar en bredare stentrappa som går i vinkel upp till tredje våningen. Stentrappans trappsteg är skadade och svåra att gå i så ovanpå stentrappan har man ställt en fristående trätrappa som man går i nu.

Trätrappan från andra våningen når tredje våningen. De stora öppningarna är igenmurade med ljusare tegel år 1800.

I tornets översta tredje plan fanns åtta mycket stora öppningar, två i varje väderstreck. De murades igen runt år 1800 vid en stor renovering. Härifrån kunde man med fri sikt hålla utkik åt alla håll, upp mot domkyrkan och biskopsgården och efter bränder eller resenärer som närmade sig på vägen. Tornet är daterat till 1177 genom dendrokronologi, vilket gjordes på träbjälkar i tornets bottenvåning och det invigdes av biskop Kol.

Två inmurade träbjälkar i vapenhusets södra vägg. Den nedre brända bjälken dateras till  år 1177 och den övre år 1330 som reparation efter brand.