Bronsålder

Ett hierarkiskt samhälle började ta form. Dyrbara bronsföremål började användas av eliten. Man bytte till sig de bronsföremålen i från södra Europa. Stora gravhögar byggdes där många individer från en klan kunde gravläggas, exempelvis gravhögarna i Berg. Hällristningar och skålgropar ingick i kulten. En primitiv plog, årder, började användas.

Rakkniv

Vid ungefär 1800 f.Kr. började den period som vi kallar bronsålder, beroende på den nya metallen som började användas i statusföremål. Man fortsatte att vara jordbrukare och att jaga men hade fått något nytt att visa sin status med. En nyhet i jordbruket var att man började bearbeta jorden med årder, ett slags primitiv plog som även finns avbildad på hällristningar från bronsåldern.

Årder, en primitiv plog. J Levin, ÖM

Nu bytte man till sig statusföremål av metall från södra Europa. När gruppens hövding skulle begravas fick han med sig dyrbara bronsföremål i graven till livet efter detta. Man begravde ofta många människor tillsammans i en stor gravhög. Bronsföremål hittar man i ett fåtal gravar, men långt ifrån i alla. Makten koncentrerades till stamhövdingar på ett tydligare sätt och ett mer hierarkiskt samhälle växte fram.

Kopia av halsring i brons. ÖM

Bronsålderscentra i Berg

 

Gravhögar vid Hagvägens busshållplats i Berg. ÖM
I Linköpings kommun har bronsålderslämningar hittats på höjderna runt Vreta kloster och Berg. Vid busshållplatsen Hagvägen i Berg ligger två stora gravhögar och en stensättning på krönet av backen ner mot Motala ström och Roxen börjar. De två högarna undersöktes när vägen mot Stjärnorp skulle breddas 1953. Ena gravhögen innehöll benrester av 15 begravda människor och 17 bronsföremål. Det fanns flera pincetter, dubbelknappar, en rakkniv, en kniv, en bronsnål, krukskärvor m.m.

Bronsdolk från äldre bronsålder. ÖM
Några av de obrända benen hade spjälkats i färskt tillstånd vilket tyder på att man antagligen hade ätit benmärgen i sina förfäders ben som en slags kulthandling! I området från Berg bort mot Ljungsbro, på båda sidor utmed Göta kanal finns lämningar efter bronsåldersboplatser, gravfält, skärvstenshögar och skålgropar i stenblock. Det är det stora Heda gravfältet som delades när man grävde Göta Kanal rakt igenom.

Bronssvärd från tyskt område hittat på Kungsbro ägor. Historiska Museet.

På Kungsbro gårds ägor hittades ett 46 cm långt bronssvärd från äldre bronsålder, ungefär 1 700 f Kr. Svärdet verkar vara ett för Sverige ovanligt föremål som kommer från nordvästra Tyskland där flera svärd av samma sort hittats.

Hällristningar

Under bronsåldern blev det vanligt med inhuggna bilder på stenhällar nära vatten. De kallas hällristningar men de är huggna, inte ristade i sten. Runt Roxen ligger fornlämningarna strax över 35 meterskurvan, d.v.s. hit gick vattnet vid bronsåldern. Där under har ingen bosatt sig än idag eftersom det är ett område som fortfarande kan översvämmas vid hög vårflod. På södra sidan av Roxen mellan Sättuna, Tornby och bort till Gärstad gård, som ligger vid Ekängsvägen, finns ett stråk av stenhällar med många skålgropar. De kallas även för älvkvarnar. På några hällar finns bilder med klassiskt avbildade bronsåldersskepp, ringkors, yxor och figurer. De ligger på Gärstad gårds ägor inte så långt från återvinningscentralen.

Roxens strandlinje med 35 m-kurvan markerad. Under den finns inga fornlämningar. ÖM

Hällristnings skepp  i Gärstad. ÖM

Hällristning – yxor i Gärstad. ÖM

I Norrköping vid Himmelstalund finns många fler hällristningar för den som vill se fina figurer.

Rakkniven från Åsmestad

Vid Åsmestad gård i södra Linköping hittades en vackert dekorerad rakkniv av brons. Någon hade skaffat sig ett fint verktyg för rakning! Vi förmodar att det bara var hövdingen som hade en sådan lyxig rakkniv av blank metall. De pincetter som låg i gravhögen vid Berg anses också vara till för rakning. Hur männen gjorde med skägget innan bronsåldern vet vi inte.

Rakkniv av brons från 900 – 600 f.Kr. ÖM

Bronsålder mitt i stan

Inne i centrala Linköping vid Nationernas hus undersöktes en mindre vägsträcka. Under de medeltida lämningarna hittades en härd daterad till bronsålder. Vid Stångebro har man hittat en liten holkyxa av brons. Annars är det sällsynt med äldre fornlämningar i Linköpings innerstad enbart några stenyxor har tillvaratagits. Var har de äldre fornlämningarna tagit vägen i centrala Linköping? Har de funnits eller är de bortgrävda sedan länge? Antingen så ligger de kvar under andra lämningar som det gjorde här i kvarteret Absalon eller så har de helt enkelt grävts bort på ett tidigt stadium när man byggt hus och vägar. Att det just här skulle vara helt tomt på fornlämningar från äldre perioder verkar osannolikt.

Utgrävning i innerstaden, kvarteret Absalon, bredvid Nationernas hus. ÖM