1940–2000

SAAB expanderar, Data-Saab utvecklar datorer, förorterna byggs först Abisko sedan Johannelund, Skäggetorp, Ryd, Lambohov, Ekholmen, Ullstämma. Simhallen, Barnträdgården Snuggan följs av daghem. Gymnasierna blir flera, Tekniska högskolan, Universitet, Hälsouniversitetet, Campus Norrköping. IKANO som handelscentra växer fram. Internet och digitala tjänster etableras.
saabdator

1970–2000 Staden växer

Åren 1965 till 1975 fortsatte byggboomen med miljonprogrammet i hela Sverige, man hade bestämt att bygga en miljon nya bostäder under en tioårsperiod, Skäggetorp, Ryd och Ekholmen är de tre mest typiska miljonprogramområdena i Linköping. De fick alla tre varsitt centrum av varierande storlek. Tanken var att de boende skulle kunna handla sina varor där de bodde. Eftersom Linköping var en tjänstemannastad byggdes det stora områden med serieproducerade villor, så kallade villamattor, vilket skiljer vår stad från många svenska städer.

Seriebebyggelse i Ryd, det som kallas för ”villamattor” . ÖM

Under 1980-talet byggde man fler villor, radhus och parhus i de nya stadsdelarna. Områdena gjordes tätare och mer enhetliga än tidigare, Tallboda är ett exempel. När Garnisonen lades ner bebyggdes de stora militärområdena nära stadens centrum med en varierad tät stadsbebyggelse, dels T1-området och senare Hagadal och Ekkällan.

Radhus i T1 området. H Nilsson.

Tinneröområdet som varit militärt övningsfält under närmare hundra år kommer delvis att bebyggas när detta skrivs och en ny stadsdel håller på att växa fram i södra Linköping. Stora delar av Tinneröområdet med mängder av fornlämningar och det skyddsvärda eklandskapet kommer dock att sparas som naturreservat och till rekreation. En ny sjö har bildats vid Rosenkälla som snabbt fått ett rikt fågelliv.

Eklandskapet i södra Linköping är ett uppskattat natur och rekreationsområde. M Ohlsén

Utsiktstornet vid Rosenkällasjön. M Ohlsén

Stångåstranden utmed Hamngatan har fått ett helt nytt utseende de senaste årtiondena. På båda sidor om Drottningbron har bostadshus byggts. Det som kallas Drottningtornet och är 17 våningar högt föregicks av en lång överklagandeprocess. Kulturbevarande myndigheter ansåg att Linköping inte borde ha så höga hus eftersom det skulle förstöra stadssiluetten och konkurrera med domkyrkotornet. Tomterna utmed kajen var i stort behov av upprustning och idag finns en strandpromenad utmed vattnet med nya smäckra bostadshus mot Hamngatan.

En ny strandpromenad och nya bostadshus har ersatt den tidigare slitna miljön vid Hamngatan. ÖM

Utbildningsnivån ökar

Gymnasiet var fortfarande frivilligt större delen av 1900-talet. Idag går alla i gymnasiet och en majoritet fortsätter med någon form av eftergymnasial utbildning. Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen i Linköping och kommunen skiljer sig från Östergötlands övriga kommuner med sin höga utbildningsnivå. Fördelningen påverkas av de stora arbetsplatserna inom landstinget, universitetet och kommunen men även de privata arbetsgivarna har stora behov av högutbildad arbetskraft.

Statliga verk

Under 1970-talet skulle statliga verk flyttas från Stockholm ut i landet som ett led i sysselsättningspolitiken. Linköping blev då platsen dit Försvarets forskningsanstalt FOA, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI , Statens geotekniska institut SGI och Statens kriminaltekniska laboratorium SKL flyttades. En mindre mängd personal flyttade med från Stockholm och många nya arbetsplatser skapades vid de fyra statliga arbetsplatserna. De hamnade alla i nybyggda lokaler nära universitetet. När Garnisonsområdets tomma militär byggnader gjordes om till rättscentrum i Linköping flyttade förutom polis och domstolar även SKL dit.

SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping på Garnisonsområdet. H Nilsson

Samarbete mellan forskning och näringsliv

Människans önskan att kontrollera maskinen och att tämja tekniken har i Linköping resulterat i en mängd företag. Universitetet och flygindustrin har varit vägledande i samarbetet och Saab har varit involverat i utbildningarna på exempelvis maskiningenjörsutbildningen vid den tekniska högskolan. De samarbetar även med universitet utomlands.

Data-Saab var ett förstadium till den utveckling inom kommunikation som följde där IT-området snabbt växte inom Universitetet. Saab tillsammans ICL, Nokia och Ericsson har medverkat till utvecklingen. Genom samarbete mellan näringsliv och universitet, men också inom olika ämnen på universitetet: teknik- och beteendevetare till exempel där flexibilitet är ett nyckelord utvecklas samarbetet människa teknik alltmer. Teknikstaden Linköping som har haft stora framgångar inom flygteknik och informationsteknik har börjat etablera sig inom bioteknik. På universitetet finns utbildningar inom teknisk biologi, kemisk biologi och medicinsk biologi och en framstående läkarutbildning med problembaserad undervisning.

Linköpings kommun har ett mycket högt antal civilingenjörer per invånare och stadens high-tech profil har utvecklats under årens lopp. Forskningen och driftiga studenter har sedan startat framgångsrika företag som gjort att Linköping ligger väl framme inom flera teknikområden. Förutom flygteknologi har områden som människa-maskin, telekom, elektronik, mjukvaruteknik, signal- och bildbehandling, sensorteknik och medicinsk teknik varit stora de senare årtiondena. Här finns framgångsrika forskargrupper, företag och organisationer som håller till i Mjärdevi Sceince Park som ligger nära universitetet. Berzelius Science Park ligger nära Universitetssjukhuset.

Mjärdevi Science Parks hus. ÖM

Teknikparker har poppat upp runt om i världen, men i internationell konkurrens har Linköping stått sig starkt. 1995 rankades Mjärdevi Science Park som nia i världen av en högt ansedd amerikansk tidskrift! Nu finns ca 250 företag på Mjärdevi med mer än 6 000 anställda och fler företag som avknoppningar från universitetet lär utvecklas i framtiden.

Sport och friskvård

Den nystartade ishockey klubben fick sin första ishall 1976 på Stångebrofältet. Men när Linköpings Hockey Club LHC gick upp i elitserien 1999 behövdes en ny större arena. 2004 invigdes Cloetta Center som också är en evenemangsarena som rymmer upp till 11 500 personer vid konserter och har 8 500 läktarplatser vid ishockeymatcher.

Ishallen från 1976 ersattes av Cloetta Center 2004. Behovet av en större arena blev påtagligt efter att  LHC kom upp i Elitserien 1999. ÖM

Linköpings golfklubb grundades i mitten av 1940-talet och det ansågs då vara en snobbsport. En inställning som har ändrats radikalt sedan dess då det närmast har blivit en folksport och numera finns flera golfbanor runt staden.

Linköpings äldsta golfklubb grundad 1945.

Både Landeryds golfklubb och Vreta klosters golfklubb invigde sina första 18-hålsbanor 1990.

Vreta klosters golfklubb invigd 1990. ÖM

Motionsanläggningar som Vidingsjö , Rydskogen och Olstorp i Ljungsbro med anlagda motions- och elljusspår växte fram under 1960-talet. Friskvård blev ett begrepp som alla talade varmt om. Cykelvägar anlades mellan ytterområdena och Linköpings centrum. Linköping var redan en cykelstad men med egna cykelvägar slapp man dra i sig avgaser när man skulle samsas med bilar och bussar. Avgasreningen på bilar hade ännu inte slagit igenom, den kom på bred front under 1980-talet.


Vidingsjö Motionscentrum. M Ohlsén

Fjärrvärme, biogas och ren luft

Linköping var tidigt ute med att bygga en fjärrvärmeanläggning, man började redan på 1950-talet med de första försöken och sedan dess har man byggt ut ledningarna så de täcker nästan alla hushåll inklusive förorter som Ljungsbro. Den tidiga utbyggnaden bidrog till att Linköping hade en allt bättre stadsluft. Tekniska Verken i Linköping samarbetar även med grannkommunerna med fjärrvärme, avfall och biogas. En del privatbostäder har inte anslutits till fjärrvärmen men där har man ofta skaffat sig bergvärme eller värmefläkt vilket också gjort att oljeeldningen minskat.

Tekniska verkens kontor vid Stångebro. Bild från Tekniska Verkens hemsida.

Avfall blir biogas i denna anläggning. ÖM

För att stadsbussarna inte längre skulle köra på förorenande diesel startade men ett försöksprojekt med att framställa biogas av mat och slaktavfall. Det slog väl ut och en stor produktionsanläggning stod färdig 1997. Sedan dess har processen förfinats och nu kan även privatpersoners bilar tankas med biogas från 13 mackar i kommunen. Biogas är metangas som framställts av avfall. Restprodukten rötslam blir biogödsel som återförs till jordbruksmarken i närheten. Ett biogaståg, kallat Amanda, började köra sträckan Linköping -Västervik 2006. Vissa svårigheter, bland annat med tankning av biogas har lett till att tåget inte är i drift idag.


Biogaståget Amanda, ett färdmedel som ej är i drift idag. Okänd fotograf

Media, tidningar och datorer

Den liberala tidningen Östgöten hade startats 1872 och kom att bli ett populärt inslag i staden. Framför allt uppmärksammades dess grundare Isidor Kjellberg för sina friska åsikter. 1935 köptes Östgöten av socialdemokratiska partiet och 1960 köpte socialdemokratiska Folkbladet i Norrköping tidningen Östgöten. Från 1997 upphörde Östgöten att ges ut. Folkbladet Östgöten ges ännu ut i Norrköping. Östgöta Correspondenten var den andra, konservativa tidningen i staden, som idag är en av de större landsortstidningarna i Sverige.

Corren är Linköpings största dagstidning. Okänd fotograf

I Linköping som i övriga Sverige läser numera en stor grupp människor inte papperstidningar längre utan använder Internet för att läsa de digitalt publicerade tidningarna. Dagstidningarnas upplagor har minskat medan det digitala läsandet ökar. Datorerna har förändrat våra beteenden på många olika sätt, vi skriver inte brev längre vi mailar, vi läser tidningen på datorn, i smartphones eller på vår bärbara dator med modem. Vi handlar via Internet istället för att springa i butiker. Bankärenden sköter vi med hjälp av internetbanken.  Allt detta började med att Internet utvecklades i mitten av 1990-talet, så idag kan vi alla koppla upp oss på samma nät och kommunicera med varandra.

I Linköping har flera datorer sett dagens ljus. Vi har haft en lokal utvecklare av datorer med företaget Datasaab som låg vid Industrigatan. Ericsson Information Systems köpte upp företaget 1981. Idag finns Ericsson i Mjärdevi Science Park. Man utvecklade stordatorer under 1970-talet på Datasaab. Tekniska högskolan i Linköping och Saab Aerospace köpte 1983 tillsammans en superdator, Cray, som kunde hantera mycket stora mängder data.

Del av Viggens dator CK-37. Finns att beskåda på Datamuseet IT-ceum. Fotograf okänd.

Datamuseet IT-ceum

På Datamuseet kan man lära sig svensk datorhistoria, från de första elektronhjärnorna till dagens mobila IT-samhälle. En avsikt med museet är att visa att datorhistoria inte bara handlar om teknik, hårdvara eller matematik. Datorhistoria handlar även om livsstil, om konst och om människor.

Varje år visar man i en ny utställning nya aspekter av vår relation till datorerna och deras utveckling. Sedan starten 2004 i Mjärdevi har man producerat en rad utställningar som även skickats på turné till museer landet runt. Numera finns Datamuseet på Östergötlands museum.

Datamuseet ligger i Östergötlands museum. ÖM

Östergötlands museum

Inför museets 70 årsjubileet 2009 gjordes en omfattande uppfräschning av huset då man bland annat återskapade de ursprungliga färgerna på väggar och tak. Museets verksamhet hade  växt med åren och huset med den. I länsmuseiuppdraget ingick inte bara att producera utställningar, utan också insamling av kunskap och föremål, forskning och kunskapsuppbyggnad, förvaring av samlingarna och att vårda dessa. Allt ska kommuniceras genom visningar och pedagogik i alla former. Östergötlands länsmuseums stiftelseurkund är daterad oktober 1982 och man startade upp verksamheten i januari 1983. 1989 byggde man till kontorsdelen utmed Vasavägen och den stora Westmanhallen. 1993 behövdes mer utställnings- och magasinsyta och en utbyggnad gjordes mot parken. Idag är byggnaden en mångformig skapelse med ett intressant system av gångar. Huset blev byggnadsminne 1985 och idén kom upp när man ville försöka stoppa bygget av Konserthusbyggnaden som ligger i det som var museipark. Sedan 1996 är museet en stiftelse med Linköpings kommun, Östergötlands läns landsting och Östergötlands Fornminnes- och Museiförening som stiftare.

Westmanhallen full med besökare vid vernissage. ÖM

Bergsgravens rekonstruerade människor av Oscar Nilsson utställda på Östergötlands museum. ÖM

Östergötlands museum har både permanenta och tillfälliga utställningar med både konst och kulturhistoria, en stor avdelning för arkeologi, en avdelning för konservering och byggnadsvård. Den publika avdelningen producerar utställningar, genomför visningar och pedagogiska program. Museet äger en betydande konstsamling, många fotosamlingar och mängder med kulturhistoriska och arkeologiska föremål och dokument.

Östergötlands museum äger en stor konstsamling. ÖM

Uppdraget är att vara Östergötlands läns samlade historiska minne. 2011 bytte museet namn till Östergötlands museum efter att ha hetat länsmuseum sedan 1983, uppdraget är dock det samma. På baksidan av museibyggnaden ligger utomhusscenen Tages hörna  med sex rader sittbänkar framför. Här ordnas gratis utomhuskonserter under sommarmånaderna en kväll i veckan. Det är ofta lokala band, musikskoleelever, jazzband och liknande som får möjlighet att spela för publik.

Konsert med Bomans pojkar i Tages hörna. ÖM

Flygvapenmuseum

Flygvapenmuseum invigdes i Malmslätt 1984 och fem år senare 1989 hade ytterligare en hall byggts. Statens Försvarshistoriska museer är den övergripande myndigheten med säte på Armémuseum i Stockholm, men då flygets vagga låg i Malmslätt ledde det till att Flygvapenmuseum hamnade här.


Flygvapenmuseum i Malmslätt. ÖM

Museets samlingar startade av flygflottiljens chef von Porath och senare efterträdaren Beckhammar på eget initiativ började samla på flygplan så en samling uppstod. Den har senare har kompletterats och utvidgats. Efter att man hittat det saknade Catalinaplanet som sköts ner i Östersjön 1952 har museet utvidgats med en stor utställning om Kalla kriget som invigdes 2010. Sedan ett antal år kan man prova på att flyga i en flygsimulator.

I flygsimulatorn får man prova på att vara pilot med en instruktör vid sin sida. Foto privat.

Konserthus och folkets hus

Linköping hade behov av ett konserthus och den frågan diskuterades i mer än 20 år. Folkets hus rörelsen ville ha ett större hus med en stor samlingssal. Folkets hus på Ågatan hade blivit för litet ansåg man. Var huset skulle ligga var en av de stora stötestenarna.

Folkets hus invigt 1953, idag Nationernas Hus. ÖM

Efter många politiska turer med låsta lägen mellan de politiska blocken bestämde man sig för att bygga ett gemensamt hus i museiparken. På platsen fanns tennisbanor, parklek och en stor gräsmatta som användes bland annat till Folkungagillets ”Dans på grönan äng” som gick av stapeln varje år i maj. Museiparkens bevarande blev ett argument mot bygget.

Museiparken innan Konsert och Kongress byggdes. ÖM

En arkitekturtävling utlystes som White arkitekter vann. När bygget var igång användes planket mot gatan som klotterplank av missnöjda linköpingsbor. Varje morgon målades klottret över. Den klottrare som fick mest uppmärksamhet var förra museichefens fru Dagny Cnattingius.

Planket runt konserthusbygget blev ett klotterplank för protester. ÖM

Statsminister Ingvar Carlsson förrättade invigningen i april 1987. Så småningom insåg man husets funktionalitet även om utseendet väckte en del protester. Efter några år av stridigheter och brist på pengar upphörde det att vara Folkets hus och blev Konsert och Kongress. Konsertsalen, som rymmer 1200 personer, har fått namnet Crusellhallen efter 1800-talets populäre Linköpingskompositör klarinettisten Bernard Crusell .

Crusellhallen i konserthuset rymmer 1200 personer. ÖM

Bernhard Crusell, målning på Garnisonsmuseet. Okänd konstnär. ÖM

Nationernas hus

Linköpings universitets studentnationer fick ett eget hus 1998 då Nationernas hus invigdes. Här finns restaurang, pub, nattklubb, många konferens- och samlingssalar samt läsesalar för studenter. Men huset byggdes som Folkets hus av arbetarrörelsen och invigdes högtidligt av statsminister Tage Erlander 1953. Tomten fick köpas genom bulvan, då dödsboet efter förra ägaren inte ville sälja till Folketshusföreningen. 1986 flyttade Folkets hus till Konsert och kongresshuset. Folketshuseran gick i graven några år där efter. Huset är ritat av en av modernismens mest kända arkitekter, Sven Markelius. Han har bland annat ritat fem förortscentra utanför Stockholm. Det mest kända är Vällingby centrum. Ett av hans verkliga prestigeuppdrag var att rita delar av FN:s högkvarter i New York. Forumbiografen som på senare år återuppstått och används till spex och konserter, har en färggrann ridå och svartvit matta i tidstypiskt 50-talsmönster.

Svartvit mönstrad matta och ridå ritade av Sven Markelius. ÖM

En stor målning av Nils Wedel täcker den svängda väggen i biofoajén. Figurerna visar typiska arbetsuppgifter enligt de rådande könsrollerna. Ytterligare en stor lokal byggdes i källarplanet, dansrotundan Grottan, här blev det senare nattklubb. Sammanlagt innehöll huset sex samlingssalar och tre affärslokaler.

Nils Wedels muralmålning i foajén speglar 1950-talets könsroller. ÖM

Musikundervisning

Linköpings musikskola var till 1987 kvar i Villa Ådala som kommit att kallas för ”katakomberna” men nu fick man nya ändamålsenliga lokaler i Konsert och Kongress, där man ännu håller till. Under de senare åren har man utökat verksamheten med bild, dans och teaterundervisning och heter numera Kulturskolan. Mer än 3 500 elever per år går i Kulturskolan.

Linköpings kulturskola i Konsert och Kongress. H Nilsson

Linköpings musikklasser har funnits i drygt 25 år. De startade i Skäggetorp 1985 men flyttade vid mitten av 1990-talet till den mer centralt belägna Folkungaskolan. Eleverna börjar från år 4 och under sex år får de utbildning i grundläggande musikteori och körsång. Två stora konserter genomförs per år, julkonserten i domkyrkan och ”Försommarsång” i Crusellhallen. På senare år har den estetiska utbildningen utökats med dansklasser från år 7. Även gymnasiet fick en estetisk linje med musikprofil på Folkungaskolan under 2000-talets första år.

Luciakonsert 2005 i Linköpings domkyrka med Linköpings musikklasser. J Sundstedt

Teater

1947 bildades Norrköping-Linköpings stadsteater, en gemensam organisation med två stora teaterbyggnader. Den fungerar än idag, men heter nu Östgötateatern. Man spelar ett stycke först i ena staden och sedan flyttar man uppsättningen till den andra staden. På så sätt byter man repertoar tämligen ofta, de flesta stycken spelas fem-sex veckor. De flesta skådespelarna kommer åkande med buss från Norrköping när de ska spela i Linköping.

Norrköpings teater, den ena halvan av Östgötateatern. ÖM

Linköpings teatersalong med orkesterdike. ÖM

Man varvar talteater med påkostade musikaler. Under en period fanns Östgötabaletten men den fick man lägga ner i brist på kommunala bidrag. Ekonomin har ofta varit lätt bekymmersam och Corren har skrivit spaltkilometer om det genom åren. Men linköpingsborna älskar sin teater och går fortfarande flitigt på de flesta föreställningar.

Amatörteater och jubileum

Linköping firade sitt 700 års jubileum 1987 med en rad olika evenemang, bland annat en stor teaterföreställning som kallades ”Himmel och Helvete ”. En stor grupp amatörer med domkyrkokören som musikalisk stomme spelade under några försommarveckor en rad föreställningar. Uppbyggda stora publikläktare i domkyrkoparken fylldes och en massa kulisser i domkyrkoparken bildade scen där närmare hundra personer och djur deltog i spelet. Det nyskrivna spelet handlade om Linköpings 700-åriga historia.

Himmel och Helvete spelades i Domkyrkoparken 1987. ÖM

Teatergruppen fortsatte de kommande åren i mindre skala men 1998 då 500-årsjubileet av ”Slaget vi Stångebro” skulle högtidlighållas hade man skrivit ett nytt skådespel som gavs nere vid Nykvarnsparken på en ö i Stångån. Dessutom iscensattes slaget som ett separat evenemang med utklädda krigare, pikenerare och en porträttlik hertig Karl i nysydd klädsel.

Slaget vid Stångebro spelades upp i maj 1998. ÖM

Antikvarie Olle Hörfors var Hertig Karl. ÖM

Biblioteket

Linköping stadsbibliotek har sina rötter i Stifts och landsbiblioteket som har medeltida anor. 1973 byggdes ett nytt stort huvudbibliotek utmed Hunnebergsgatan i kanten av Kungsträdgården. Det ersatte den trånga biblioteksbyggnaden Rotundan i Konsistoriehuset där Linköpings stiftsförvaltning idag håller till. Biblioteket brann 1996 i en anlagd brand som förstörde stora delar av byggnaden.

Linköpings stadsbibliotek brann i en anlagd brand 1996. G Billeson

Stiftsbibliotekets stora handskriftssamlingar klarade mirakulöst branden tack vare branddörren. Samtliga handskrifter fick rengöras från sot men inget förstördes. Tyvärr brann den handskrivna bibliotekskatalogen upp vilket lett till ett omfattande arbete att inventera det gamla biblioteket. Även Kuriositetskabinettet som fanns i ett separat rum ovanför den gamla biblioteksentrén lyckades i huvudsak motstå branden. Länsmuseets konservatorer gjorde en heroisk insats och räddade de sotiga och vattenskadade föremålen. De är nu är utställda i ett vackert rum på nedre våningen i det nya biblioteket. Man gjorde även en påkostad bok där man beskrev arbetet med att rädda alla föremål.

Boken som beskriver hur Kuriositetskabinettet räddades. ÖM

Dagens stadsbiblioteksbyggnad består av två delar, en ursprunglig administrativ del från 1973 som klarade sig vid branden, och den nya stora glasade hallen som invigdes i mars 2000.  Man bestämde sig för att förlägga entrén mot Östgötagatan och arkitekt Johan Nyrén kallade huset ”Vända sida” eftersom det förut varit vänt mot gymnastikhuset och domkyrkan.

Linköpings stadsbiblioteks glasfasad. ÖM

Utsikten mot slott och domkyrka en vinterdag. ÖM

Byggnaden har blivit mycket omtyckt av linköpingsborna och har fått flera arkitekturpriser. Dess öppna ytor på 13 000 m2 med en vacker utsikt mot kungsträdgården, slottet och domkyrka bidrar till det. Husets stora platta tak har planterats med sedumväxter som lever av regnvatten. Dagens bibliotek tillhandhåller en rad digitala medier utöver böcker och tidskrifter. Det finns publika datorer som besökarna kan använda. Ljudböcker har blivit vanliga, MP3-filer, DVD filmer både dokumentärer och spelfilmer kan lånas. Numera lånar man och återlämnar böcker och filmer med hjälp av maskiner.

Biblioteksbyggnadens tak med sedumväxter. ÖM

Handeln flyttar från centrum

På 1980-talet diskuterade politikerna möjligheterna att etablera handel i Tornbyområdet, som då mest förknippades med industrin. Några såg fördelarna för transporterna med E4:an i närheten, men de flesta var kritiska och värnade centrumhandeln, som man hade sett utarmas redan av de nya stadsdelscentra som byggts. När IKEA valde att etablera sig där vid slutet av 1970-talet, Linköping vann i kamp mot Norrköping, blev det naturligt för fler affärer att etablera sig i området. Linköpingsföretaget BILTEMA byggdes och Gallerian IKANO-huset med massor med butiker växte fram under 1990-talet.


Linköpings stora handelscentra i Tornby. G Billeson

Från 0 till 3,5 miljarder i omsättning under 1990-talet säger en del! Stadens affärer märkte av konkurrensen från Tornbyområdets koncentration av stora affärer med gratis parkering, men cityhandeln har klarat sig bra genom att Cityföreningen bildats och butikerna satsat hårt. Linköping har blivit en handelsstad av stora mått som idag sysselsätter minst 6 000 heltidsanställda!

Livsmedelsindustrin

Linköping omges av den bördiga östgötaslätten som gett godsägare och bönder goda inkomster genom århundradena. Deras produkter har förädlats i en ganska omfattande livsmedelsindustri. Tidigare fanns flera slakterier och charkuterier både inne i staden vid Platensgatan och vid Tornby. Mjölkcentralen fanns tidigare inne i stadskärnan, idag omvandlad till Arla Foods med mejeri och distributionscentral i den karaktäristiska byggnaden som liknar en skidbacke.

Arla Foods speciella hus i Tornby. M Ohlsén

Bryggeriverksamheten med centralbryggeriet i spetsen fanns kvar ända till 1970 när Pripps, som övertagit verksamheten lade ned bryggeriet vid Stångån. Vid slutet av 1960-talet var omkring 1 000 personer sysselsatta inom livsmedelsindustrin i Linköping. Idag är omkring 10 procent av stadens befolkning anställda i livsmedelsindustrin. Chokladfabriken Cloetta som startade i Köpenhamn av de tre schweiziska bröderna Cloetta vid mitten av 1800-talet hamnade i Ljungsbro 1901. Drygt hundra år senare omsätter företaget över en miljard om året.

Cloetta fabriken i Ljungsbro. ÖM

Swedish Meats är storföretaget i Tornby, som slaktar och gör charkuterier. Flera mindre företag i samma bransch är Eska, Meet och Eklunds chark. ”Regional Matkultur” och ”Bondens Egen Marknad” har funnits sedan 1999 respektive 2000 och arbetar för att stärka intresset för den lokalproducerade maten i Östergötland. De har nu bildat en ekonomisk förening och ett nätverk ”Östgöta mat” för att öka intresset för östgötsk mat och förse både restauranger och privatpersoner med närodlad mat av god kvalitet. Intresset har ökat markant de senaste åren.

Bondens Marknad på borggården. L Alenbrand

Regional matkultur, skylt som sitter utanför restauranger som är med i nätverket.

Skolor och universitet

Fram till 1950 fanns elva skolor i Linköpings stad, men i takt med att befolkningen ökade och utbildningsbehovet steg behövdes nya skolor. 1998 fanns det 50 skolor i Linköpings kommun. Skolorna byggdes i de nya förorterna Ryd, Skäggetorp, Ekholmen, Berga, Johannelund och Vidingsjö. Många hade flera skolor för olika stadier. Äldre skolor lades ned och många skolor fick nya namn under 1960-talet. Risbrinksskolan fick heta S:t Larsskolan, det Högre allmänna läroverket bytte till Katedralskolan och Flickskolan blev Elsa Brändströms skola.


Linköpings högre allmänna läroverk bytte till Katedralskolan. ÖM

Elsa Brännströms skola och staty. ÖM

Utvecklingen mattades av under 1970- och 1980-talen när elevkullarna minskade och kommunen fick sämre ekonomi. En babyboom krävde nya skolor under 1990-talet i nya områden som T1 och Ullstämma. 1992 lades Folkungaskolan ned, men lokalerna övertogs av S:t Lars gymnasium som flyttade närmare centrum och även fick en grundskoledel med musikklasser. Gamla S:t Larsskolans byggnader hade stora renoveringsbehov och byggdes istället om till bostäder.

Folkungaskolan idag både gymnasium och grundskola. ÖM

Nya Munken i Johannelund. H Nilsson

Munkhagsskolan i Johannelund hade lagts ned men återuppstod igen som den första friskolan, Nya Munken, på 1990-talet. Friskolorna har ökat i antal vilket har fått konsekvenser för den kommunala skolan som utsatts för konkurrens. Många nya friskolor liksom de gamla väletablerade gymnasieskolorna har fått sin egen ämnesprofil, Berzeliusskolan som ett teknikgymnasium, Ljungstedtska med yrkesutbildningar och Katedralskolan och Folkungaskolan med inriktning mot humaniora.

Lärarutbildningen fick ny status 1968, när en reform avskaffade det gamla seminariet. Utbildningen förlängdes och lika vikt lades vid ämnesstudier och pedagogisk utbildning.

Saab engagerade sig i arbetet för en teknisk högskola. Det var några drivande personer som arbetade för att få en teknisk högskola till Linköping, bland andra landshövding Per Eckerberg, Saabdirektören Lars Brising och kommunens chef för statistikkontoret Samuel Bergbäck. 1965 startade Linköpings tekniska högskola och den medicinska högskolan, samt en universitetsfilial för humaniora, som då tillhörde Stockholms universitet. 1970 samlades dessa under en beteckning: Linköpings högskola med tre fakulteter: filosofiska, medicinska och tekniska, då var inte filosofiska fakulteten längre en filial till Stockholms universitet.

B-huset Linköpings universitet från 1970-talet. Fotograf okänd

Fabriksliknande universitetsbyggnader i tidens anda av jämlikhetssträvan uppfördes i Valla. 1975 utnämndes det till universitet med alla fakulteter och ämnen samlade, inklusive filosofisk fakultet med forskning under teman. Teknik och ekonomi liksom hälsouniversitetet har blivit tydliga profiler och i takt med utvecklingen har datautbildningen vuxit.

Hus Key, Linköpings universitet. ÖM

Numera finns Campus Norrköping som en del av Linköpings universitet. Kreativa mediautbildningar, förskollärare-, sjuksköterske-, socionom och ingenjörsutbildningar är förlagda till Norrköping.

Nöjeslivet flyttar till Ågatan

1998 fick studenterna en mer centralt belägen pub och restaurang i Nationernas hus vid Ågatan som har utvecklats till Linköpings nöjes- och restauranggata nummet ett. Korsningen Ågatan Platensgatan är navet i Linköpings krogliv med Stora torgets många kaféer och restauranger intill. Antalet restauranger och pubar verkar bara öka som ett resultat av ett förändrat beteende.

Kommunikationer

Vägarna förbättrades och nya genomfartsleder byggdes runt stadskärnan. Enkelriktade gator reglerade trafiken så den skulle minska i centrum. En yttre ring runt staden som skulle underlätta biltrafiken anlades, men en del blev aldrig byggd. Förslaget om Vallaleden som var tänkt att dras genom Vallskogen mellan Gamla Linköping och Vallaområdet blev nedröstad i en folkomröstning 1989. Dessförinnan hade vi haft högertrafikomläggningen 1967. 1974 byggdes den fyrfiliga E4:an och då försvann en stor del av den tunga trafiken som innan dess gått på Industrigatan. Innan dess då E4:an hette Riksettan gick trafiken på Storgatan rakt genom centrum. Numera har vi pendeltåg som underlättar för alla som pendlar varje dag till och från staden. Ett led i den kommunala satsningen som kallas den Fjärde storstadsregionen, där man utvecklar ett närmare administrativt samarbete med grannkommunen Norrköping.

Östgötatrafikens pendeltåg. ÖM

Linköping har även en flygplats med reguljärflyg Linköping City Airport som använder sig av  SAABs flygfält.

Linköpings City Airport. ÖM

Förskola för alla

Sedan 1995 gäller att alla barn har rätt till förskola från ett års ålder. Barnomsorgen blev en del av skolväsendet 1998 och kom att ligga under utbildningsdepartementet och döptes om till förskola. 2002 infördes maxtaxa för första barnet. Numera går så gott som alla barn på förskola. Ett försvinnande fåtal är hemma med en förälder fram till 6 års ålder. Fritidshemmen byggdes ut från 1960-talet. De yngre skolbarnen skulle ha någonstans att vara före och efter skolan när föräldrarna jobbade. Fritidspedagoger började utbildas 1964. Från 1995 blev fritidshemmen en del av skolomsorgen och de förlades då till skolorna. För föräldrar som arbetar obekväma arbetstider som vårdpersonal och restauranganställda erbjuds ”nattis” där barnen kan sova i en trygg miljö medan föräldrarna jobbar.

Konst i det offentliga rummet

Tage Danielsson föddes i Linköping och gick i Katedralskolan där han tog studenten 1948.

Linköpingssonen Tage Danielsson.

Tage blev rikskändis redan på 1950-talet när han arbetade på Sveriges Radio tillsammans med Hasse Alfredsson. De var under många år Hasse och Tage med hela svenska folket. Tage Danielsson blev mycket folkkär för sin underfundiga humor och formuleringsförmåga uttalad på en släpig östgötska. Han blev hedersdoktor vid Linköpings universitet 1980. Hans sista framträdande gjordes på Humanistdagarna i Linköping 3 september 1985 och en dryg månad senare dog han en allt för tidig död. En insamling startades av brödrasällskapet Östgöta Bockar och KG Bejemark fick uppdraget att göra statyn. Han valde att utgå från ett foto av Tage Danielsson från 1948 när han var med i Majkarnevalen. Tagestatyn restes 1987, två år efter hans bortgång. Den 191 cm höga statyn är lika hög som Tage själv var. Linköpings kommun har instiftat ett pris till Tage Danielssons minne som delas ut vartannat år. Många kända svenskar som verkat i Tages anda har fått ta emot priset genom åren. Den förste pristagaren var hans mångåriga kompanjon Hasse Alfredsson.

Tage Danielsson som staty av KG Bejemark. ÖM

När Stångåstranden skulle städas upp och förskönas kom förslaget om ett konstverk. Drömmarnas plats vann och består av den långa båge som tvärs över Stångån förbinder Drömmarnas Mur och Drömmarnas port.

Drömmarnas plats av Maja Spasova. ÖM


Konstnären Maja Spasova har skapat denna plats med hjälp av tre olika element. Muren är full med Linköpingsbornas drömmar. Hon såg muren som ett tidsdokument som kan komma att intressera människor långt fram i tiden. Livets önskningar är troligen eviga, möjligen är önskan om bredband något mer tidsspecifik. Nattetid är bågen, muren och porten belysta. Runt om i staden finns många fler konstverk. Linköpings kommun förvaltar mer än 150 utomhuskonstverk idag.

Nya kyrkor och samfund

Antalet katoliker ökade stadigt och S:t Nikolai kyrka på Teatergatan invigdes 1990.

S:t Nicolai katolska kyrka i Linköping. M Ohlsén

Det finns Metodisternas Emanuelskyrkan, Evangeliska frikyrkan Citykyrkan, Stadsmissionen, Frälsningsarméns kårlokal, Baptistkyrkan, Missionskyrkan och Ebenezer-Filadelfiaförsamlingen vid Ryttargårdskyrkan som invigdes 1999.

Ryttargårdskyrkan. H Nilsson

Sionförsamlingen fick 1979 överta nya slottet på Bjärka-Säby från släkten Ekman, där man bedriver en omfattande kursverksamhet.

Sionförsamlingen äger Bjärka-Säby slott. ÖM

Den syriansk-ortodoxa kyrkan finns i Lambohov och Skäggetorp och kan utöva sin tro i stadsdelskyrkorna. Mikaelskyrkan i Ryd och Stolplycke kapellet används av den serbisk ortodoxa församlingen. Genom att nya linköpingbor från Mellanöstern, Afrika och södra Europa har bosatt sig i Linköpingsområdet har de bildat nya samfund och kyrkobyggnader.

Nya byggnader i Trädgårdsföreningen

I Trädgårdsföreningen byggde man upp ett besökscentrum under 1993 som heter Naturcentrum.Här har man kurser och föreläsningar om naturen i Linköpings kommun. Naturcentrum är en samlingsplats för föreningar med inriktning mot natur, trädgård, arkeologi och miljö. Runt Naturcentrum ligger trädgårdsanläggningar som fjärilsrabatter, grönsaksland och rosenträdgård med tillhörande växthus. På hösten har man skördefest. En butik finns med presenter, böcker, spel och ekologiska grönsaker under hösten.

Naturcentrum i Trädgårdsföreningen. H Nilsson

Det behövdes ett kafé i Linköpings trädgårdsförening och platsen bredvid de gamla växthusen valdes för den nya spektakulära byggnaden som invigdes i november 2004. Den gamla träbyggnaden som brann 1976 fick en ersättare 28 år senare. En 17 meter hög tetraed av glas , fylld med tropiska växter placerade i byggnadens mitt, blev resultatet. Besökarna sitter runt omkring växterna. På vintern lyser det tropiskt varma glashuset upp vintermörkret. Tropikhuset innehåller både restaurang och kafé och man kan även handla växter i de åretruntöppna växthusen.

Tropikhuset i Trädgårdsföreningen. ÖM

Byggnadsarkeologisk undersökning av Linköpings slott

När Linköpings slott äntligen skulle putsas om efter 60 år genomfördes en mycket omfattande byggnadsarkeologisk undersökning av arkeologer från Östergötlands museum.

Modell av Linköpings slott år 1604 i Linköpings slotts och domkyrkomuseum. ÖM

Den byggnadshistoria som skrevs på 1930-talet av Bengt Cnattingius var föråldrad och nu gavs möjligheten att se vad som dolde sig under putsen. Undersökningsmetoderna hade utvecklats och arkeologerna arbetade två långa sommarsäsonger på byggnadsställningarna med att rita av murarna och ta prover på alla sorters murbruk som sedan sorterades i mer än hundra olika sorter. Efter två års pusslande kunde en helt ny byggnadshistoria  skrivas.

Utvecklingen av Linköpings biskopsgård till Linköpings slott. ÖM

Fortsatta undersökningar har kompletterat resultaten och dateringarna av de olika byggnadsfaserna. Idag vet vi genom 14C-datering att den äldsta delen, ett kalkstenhus, byggdes redan vid mitten av 1100-talet vilket gör den till Sveriges äldsta bostadshus ! Huset är idag inbyggt i Linköpings slotts västra länga.

Sveriges äldsta profana byggnad, Linköpings biskopspalats 1150. Modell av J Levin

Linköpings slotts- och domkyrkomuseum

I samband med de omfattande byggnadsarkeologiska undersökningarna av Linköpings slott pågick ett övertalningsarbete att slottet skulle öppnas upp för allmänheten. En mindre arbetsgrupp bildades inom Östergötlands Fornminnes- och Museiförening, den bestod av landshövding Rolf Wirtén, länsmuseichef Gunnar Lindqvist och arkeolog Eva Modén. Statens Fastighetsverks förvaltare av slottet Lars Båkman ställde sig positiv till projektet. Domkyrkans vänner önskade sig ett domkyrkomuseum och dåvarande ordförande Johan Lamberth kom med i arbetet. En stiftelse bildades som utökades med biskop, domprost, kommunalråd, kommunstrateg, arkitekt, projektledare m fl. De första 5 miljonerna för ombyggnad av lokalerna kom från Carlstedtska fonden 1995 och sedan rullade arbetet på i fem år med ett stort antal aktörer inblandade. På 400-årsdagen av Linköpings blodbad i mars 2000 invigdes Linköpings slotts och domkyrkomuseum i tre våningar i slottets norra flygel.

Entrén till Linköpings slotts- och domkyrkomuseum i slottets norra flygel. ÖM

Nya bidrag till historien

Stadens historia är inte färdigtolkad utan ett pågående arbete med fortsatt nyansering av resultaten. Den avhandling som presenterades av Göran Tagesson, ”Biskop och stad, aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping”, visade att de skriftliga dokument som man tidigare baserat Linköpings historia på kunde justeras med hjälp av arkeologiska resultat. Det blev en betydligt mer nyanserad bild av livet i den medeltida staden som kunde visas med hjälp av arkeologin. Utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla har lett till många arkeologiska undersökningar i Linköpings innerstad under senare årtionden. Vi vet idag betydligt mer om hur staden vuxit fram tack vara dessa ständigt pågående undersökningar. Det blir som ett gigantiskt pussel som aldrig blir helt färdigt. Nya pusselbitar fogas ibland hundra år senare till iakttagelser som gjorts och plötsligt faller ett mönster på plats.

Ny historisk forskning har också bidragit med många pusselbitar speciellt för de senare århundradena. Sammantaget ger alla delar ständigt nya infallsvinklar på vår historia. Vi får en stadshistoria baserad på den nya kunskapen, Linköpings historia förändras och nyanseras därför ständigt. En hemsida kan då lättare uppdateras med den nya kunskapen, till skillnad mot en tryckt bok.